Lessonas groda

Pelophylax lessonae (Camerano, 1882)

0:00 0:00

Systematisk klassificering

Amphibia → Anura → Ranidae → Pelophylax → Pelophylax lessonae

Lokala namn

Rana vërde picina

Beskrivning

Lessonas groda ( Pelophylax lessonae ) är en av de mest eleganta arterna inom gruppen gröna grodor och känns lätt igen på sin medelstora till lilla storlek och sin klara ryggfärg, som varierar från livligt grön till grönbrun och nästan alltid pryds av små mörka fläckar.

Hanar har karakteristiska yttre strupsäckar som är vita och tydligt synliga under parningssäsongen.

Honorna blir något större (upp till 7 cm), medan hanarna sällan överstiger 6,5 cm.

Könsdimorfism syns också på de mörkgrå brunnystplattorna på hanarnas tummar och på de kraftigare frambenen, typiska tecken på förberedelse inför parning.

Vid födseln är ynglen cirka 6–7 mm långa, har en brunaktig färg med svaga gyllene fläckar och genomgår en utveckling som, under gynnsamma förhållanden, är avslutad på ungefär tre månader.

Utbredning

I västra Ligurien förekommer Lessonas groda fragmenterat och finner främst tillflykt i de kvarvarande våtmarkerna i låglandet och förbergstrakterna, från havsnivå upp till cirka 500 meters höjd.

Arten saknas i de inre bergsområdena och uppvisar ofta isolerade populationer som är mycket känsliga för miljöförändringar.

I västra Ligurien är artens närvaro en viktig indikator på vattenmiljöernas och kustdalarnas miljökvalitet, där den överlever trots den pågående förlusten av lämpliga habitat.

Habitat

Den föredrar vattenmiljöer rika på nedsänkt och strandnära vegetation: permanenta dammar, långsamt rinnande kanaler, pölar, små sjöar och sötvattensvåtmarker vid kusten är dess favoritmiljöer.

Den observeras ofta i numera sällsynta kärr, där täta vassruggar och riklig växtlighet gynnar fortplantning och ynglens överlevnad.

Dess val av habitat visar artens höga känslighet för förändringar i vattenregim och vattenkvalitet.

Vanor

Lessonas groda är aktiv både dag och natt, med högst aktivitet under skymning och gryning, då vuxna hanar avger karakteristiska rop som kan höras på långt håll.

Vinterdvalan varar vanligen från november till februari–mars och varierar beroende på höjd och lokalt klimat: under denna period söker djuren skydd i gyttja eller bland växter nära vattendrag.

Fortplantningen sker mellan april och juni; efter parningen lägger honorna mellan 800 och 2 000 ägg i geléartade klumpar som fäster vid nedsänkt vegetation, vilket säkerställer syresättning och skydd för embryona.

Föda

Lessonas groda är opportunistisk och livnär sig främst på vattenlevande och landlevande insekter, men kompletterar sin diet med små kräftdjur, snäckor och mer sällan små ryggradsdjur.

Ynglen är växtätare och mikroätare, och föredrar alger, växtrester och små ryggradslösa djur som finns bland undervattensväxter.

Tack vare denna dietmässiga flexibilitet kan arten överleva även under perioder med födobrist och anpassa sig till olika mikrohabitat.

Hot

De största hoten mot Lessonas groda i Ligurien är den pågående förstörelsen, fragmenteringen och försämringen av vattenmiljöer, kemisk vattenförorening (bekämpningsmedel och jordbruksavrinning), introduktion av rovfiskar samt konkurrens med andra gröngrodarter.

Förändringar i vattenregimen och spridningen av nya sjukdomar (svampsjukdomar) bidrar också till att allvarligt hota de kvarvarande populationernas överlevnad.

Särskildheter

Lessonas groda är särskilt intressant för sitt deltagande i ett komplext naturligt hybridiseringssystem med andra gröngrodor (t.ex. Pelophylax kl. esculentus ), ett fenomen som gör dess evolutionära historia och populationsdynamik unik.

Hanarnas läte, klart och distinkt, fungerar som en effektiv artspecifik igenkänningssignal.

Arten uppvisar stor trohet till traditionella lekområden och ett uttalat beroende av vattenmiljöer jämfört med närstående arter.

I västra Ligurien är den föremål för kontinuerlig övervakning för att bedöma populationernas integritet och ekologiska relationer till andra gröngrodor.

Dess bevarande är helt beroende av skydd och restaurering av återstående våtmarker samt bibehållande av rent vatten; aktiva förvaltningsåtgärder är nu avgörande med tanke på dess fortgående tillbakagång under de senaste decennierna till följd av djupgående miljöförändringar.

Källor

📝 Fabio Rambaudi, Matteo Graglia, Luca Lamagni
🙏 Acknowledgements